Det är en avkoppling som heter duga, sjunga och spela inför tondöva och jag menar mig själv i sin ensamhet när barna har lagt sig och dra ett gig. Men tiden bara flyter iväg finns inget i skallen som stör bara gitarren i för sig ,min röst ibland tänker jag undra när någon har fått nog kommer och säger håll igen käften. Men det spelar ingen roll det viktigaste är att ha kul vad än vi sysselsätter oss med.

Jag skulle handla madrass och gick förbi på parkeringsplatsen ovanför jysk. Såg en kvinna som hade skrivit att hon var fattig och jag blir beklämd och ska betala biljetten, gör en insats och ser andra går förbi och rycker på axlarna, vill inte gå nära. Hon var från utländsk härkomst men fattigdomen utbreder sig i Sverige även om vi har Socialen , röda korset och andra organisationer så räcker det inte. Men om vi kunde bara ge lite tror jag vi skulle kunna förhindra mycket. Men det krävs större insatser av staten att hjälpa fattigdomen och hemlösheten. I stället för misstron om människor de kan vara olyckliga omständigheter eller fördrivning från deras land allt behöver inte vara en bluff.

Skönt nu är det semester, hämtar barna på eftermiddagen och känns underbart som kroppen strålar av värme inifrån och ut går med ett leende på läpparna ser ut som en idiot men vad gör det när barna kommer lyckan är min glädje till barna. Efter tre veckor känns väntan lång som en evighet.
Sanningen är att de finns i ens huvud hela tiden och undran är alltid med dem. Älskar livet semester är ett plus i kanten och det behövs.